Ibland tycker jag synd om den lille rackaren i magen. Den har hicka så himla ofta. Känner den nåt? Man vet ju själv hur obekvämt det kan var när hicka inte går over. Jag önskar att jag kunde göra något.
Om några veckor kommer den ut. Tänk, jag ska bli mamma. Nick och jag ska bli mamma och pappa. Vi ska bli de viktigaste personerna i den lilla människans liv. De där människorna som bara är "mamma och pappa", som vet allt, som man ser upp till. Jag och Nick som har varit pojkvän och flickvän, ett par, älskare - förvandlas nu (iallafall i någons annans ögon) till mamma och pappa. Mummy and daddy. Vilket uppdrag. Spännande.
Jag sitter här i soffan och tittar på skräptv. Nån såpaskådis som också ska bli mamma. När jag kom in från kylan idag efter jobbet och näsan rann gick jag och snöt mig. Näsblod. Ofta. Har hört att det är normalt när man är preggie så jag är inte orolig. Jag har kännt mig snuvig och lite förkyld under hela graviditeten också. Det är normalt så jag är inte orolig. Att kissa på sig lite lite när man nyser är också normalt har jag hört. Så jag oroar mig inte. Jag sitter istället i soffan och tittar på skräptv, nyser blod och kissar på mig. Nice.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar