Jag har blivit lite förvånad av hur man här ser på att föda barn och amma. Jag vet inte hur det är i Sverige men här känns det väldigt medicinskt eller kliniskt. Vi har gått på föraldautbildningar på BB och blev introducerade till något som kallas "breast feeding". Istället för att blanda pulver med mjölk och ge flaska kan man faktiskt låta barnet suga på bröstet. "Det finns många fördelar". No shit Sherlock.
"Har ni hört talas om något som heter "Skin to skin"? Det betyder att man låter barnet vila på ens bröst med hudkontakt. Om ni vill ha "skin to skin" med barnet efter det är fött är det en bra ide att skriva det på eran "birth plan". "
Skämtar människan?? Menar hon på allvar att vissa inte vill ha hudkontakt med sitt barn? Måste jag alltså säga till? Helt sjukt.
En kvinna som totalt litade på sin egen förmåga att föda barn men var nervös eftersom hennes man var mycket rädd frågade barnmorskan vad hon kan göra för lugna honom under förlossningen fick till svar: "Epidural. Om du tar ryggmärgsbedövning kommer du vara mycket lugnare och då blir han i sin tur lugnare." Jag blev helt förbannad, hur fan kan hon säga så? Jag och Nick går en kurs i att föda utan rädsla och utan droger. (Fear creates tension creates pain) Att använda sig av andningsövningar, visualiseringstekniker och även självhypnos istället. Jag avbröt barnmorskan och började prata om detta och gav kvinnan telefonnummret till våran lärare. Hon var supertacksam.
Nu vet jag ju inte om allt detta kommer fungera för mig men jag känner mig positiv, vi är ju trots allt bara djur, och djur föder ungar, och det är det jag ska göra om några veckor. Jag är förberedd på smärta men också förberedd på att träffa vårt barn, alldeles alldeles snart.
Oj! Förstår att du reagerar på dessa synsätt. Det hade jag också gjort. För mig har det alltid varit självklart att man inte kan skämma bort ett barn med för mycket närhet och kärlek. Även om jag stundtals har känt att det varit ganska jobbigt med Siris ständiga tuttande och att hon helst velat sova i min famn, så är det ju också ofantligt mysigt och en dag kommer jag längta tillbaka till denna tiden. Att jag inte hinner med allt jag vill göra för att jag mest ammar var bara jobbigt i början innan jag vande mig vid det nya livet, och det är nog ganska normalt. Så är det i Sverige. Allt är heeelt normaaalt ;).
SvaraRadera