Vilka framsteg. Snart flyttar han hemifrån.

Lille plutten har varit sjuk i en vecka nu. Diarre har stått på schemat. Jag har låtit honom åla omkring utan blöja här hemma, det är liksom ingen ide att sätta på honom en när den måste av med en gång. Så det blir att åla efter med trasor och papper istället. Och många bad blir det. Health vistitorn (BVC) sa att om det inte har blivit bättre efter helgen ska jag gå till doktorn. Tydligen är detta vanligt att det kan hålla i sig ett tag. Han är lika pigg och glad som vanligt och äter och dricker mycket så det är skönt. En sak jag har noterat som är lite märklig är att han inte har kräkts en enda gång på hela veckan. Alfie är en riktig kräkbebis annars så det måste ligga trasor överallt här hemma, inom räckhåll så man snabbt kan torka när olyckan är framme. Oftast efter varje mål och varje dryck. Flera gånger ibland. Ofta vet jag inte var jag ska börja torka - Alfie, golvet eller mig själv? Men nu är alla trasor tvättade, ihopvikta och ligger och väntar i garderoben.

Favoritleken just nu är lampleken. Jag bär honom på höften och så går vi in i ett rum. Jag säger "Var är lampan?" Alfie tittar direkt upp i taket och ser lampan. "Titta lampan!" säger jag, han ler stort och sparkar med benen och viftar med armarna, tittar på mig och så tittar vi upp på lampan tillsammans. Så går vi in i ett annat rum. "Var är lampan?" Han tittar upp i taket och ser lampan, "Titta lampan!" säger jag, han ler stort, sparkar med benen och viftar med armarna, tittar på mig och så tittar vi upp på lampan tillsammans. Så går vi in i nästa rum. Jag säger "Var är lampan?" Han tittar upp och ser lampan, ja, ni fattar. Det kan kanske tros att denna lek inte uppskattas av mig men det gör den verkligen. Detta är första ordet jag märker att han förstår. Vilken lycka jag kände första gången det hände. Han vet vad lampa är!

Idag satt han på soffan, han lekte med nån pryl när han vände sig om och såg lite roliga saker på ryggstödet av soffan. Han tog tag och ställde sig upp och lutade sig och höll i med ena handen så han kunde undersöka med den andra. Detta var också en "första gång"! Vilka framsteg. Snart flyttar han hemifrån.